Att spela kula är något som barn ägnat sig åt sedan urminnes tider. I Sverige vet vi att barnen ofta själva rullade sina kulor av lera och lät dem soltorka. I Lund har man funnit kulor av bränd lera i kulturlager som daterats till 1100-talet.
Att spela kula är kul, men kan också vara tufft. Läs gärna Sten Selanders dikt ”Spela kula” genom att klicka här.
Många av oss har spelat kula när vi var små. Vi vet alla att det krävs en viss träning och en känsla för hur kulan rullar. Reglerna för hur kula spelas är ofta mycket lokala och kan därför variera mellan olika gårdar eller till och med inom samma skola. Här hittar du några exempel på kulspel.
Pyramid. En spelare bygger upp en pyramid bestående av minst tre kulor i basen och en ovanpå. De andra, som kastar, står bakom ett streck ett par meter därifrån. Den som ställde upp pyramiden vinner alla kulor som de som kastar missar, men om någon som kastar träffar pyramiden vinner han eller hon alla kulorna i pyramiden och tar över den. Man kan bygga upp stora pyramider. Huvudregeln är att en stor pyramid kräver längre avstånd för den som skall kasta.
Grop. Dra ett streck på marken och gräv sedan en grop en bit därifrån. Stå bakom strecket och börja att kasta/rulla mot gropen. Den som hamnar närmast gropen får börja putta. Om du får i din kula får du fortsätta putta, annars får den som ligger näst närmast försöka putta i sin kula. Den som först får i alla sina kulor vinner alla kulor som ligger i gropen.
Krock. En spelare lägger ut flera kulor på en rad innanför en rund ring som är markerad i gruset. En bra bit därifrån dras ett streck och kast sker bakom detta. Den som lyckas träffa en kula och få denna att hoppa ut ur cirkeln vinner en kula. Annars tillfaller kulan den som placerat ut kulorna på en rad.